Språket

by Språket · · · · 18 subscribers

Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk. Ansvarig utgivare: Hanna Toll

Det vore olidligt om prat och text pågick utan paus. Det här är avsnittet om mellanrummen som gör språket begripligt, men som även kan användas för att få makt över andra.
I sommar verkar det bli korta resor snarare än långväga semester. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på orden "hemester" och "wanderlust". Och så reder vi ut varför det står "motet" på vägskyltar.
Hur uttrycker vi ja och nej hur saker är och inte är? Det är krångligare än man kan tro. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på statsepidemiologen Anders Tegnells intervjusvar. Och så visar det sig att nej inte alltid betyder nej.
Varje dag möts vi av översatta texter. Risken är stor att de är skrivna på översättningssvenska. Översättaren Alexander Katourgi förklarar fenomenet, och Henrik Rosenkvist svarar på lyssnarfrågor om översatta ord.
Det här är avsnittet som går på i ullstrumporna om hur vi benämner kläder. Vem bestämmer vad en ny modestil ska heta och varför finns det så många bildliga uttryck om saker man kan ha på sig?
Vad kallar man väntesymbolen på en dator, undrar en lyssnare. Ylva Byrman hittar en uppsjö förslag och lindrar även ett typiskt fall av partikelirritation.
Kriser påverkar språket, skapar nya ord och sätter fokus på begrepp vi inte har hört tidigare. I spåren av coronapandemin har vi lärt oss att en rekommendation inte alltid är ett tips och att det går att sätta ett corona framför nästan alla ord.
Finlands svenska är vår April 27, 2020
Vi blickar österut. För det har talats svenska i Finland åtminstone sedan medeltiden, men vad utmärker egentligen finlandssvenska? Henrik Rosenkvist svarar på lyssnarnas frågor. Möt också lyssnaren som är trött på svenskars attityd gentemot finlandssve...
Så pratar vi om pengar April 20, 2020
Det handlar om hur vi uttrycker oss om para, cash och deg pengar och ekonomiska värden helt enkelt. Henrik Rosenkvist guidar bland rabatter, blippbetalning och lågprisspråk.
Överallt där det finns människor som pratar finns tungvrickarramsor. I veckans avsnitt bjuder vi på ramsor på flera olika språk. Vad gör dem svåra att uttala? Och vad har tungvrickarramsan för funktion?
Det handlar om dagarna och månaderna, alltså allt det som ryms i en kalender. Henrik Rosenkvist svarar på varför veckodagarna heter som de gör och om det har funnits egna nordiska namn på månaderna.
Kring förra sekelskiftet kunde man höra jiddisch på gatorna i Sverige. Men hur är situationen idag? Möt Salomon Schulman, jiddischtalare sedan barnsben, och sångerskan Louisa Lyne, som lärde sig jiddisch som vuxen.
Det handlar om språkfenomen som lyssnarna upplever är nya. Det blir ord som helt enkelt inte går att stava och ett irriterande "att" som dyker upp överallt.
Hur snart är strax? Är förr alltid dåtid? Det handlar om hur vi pratar om det som ännu inte har hänt. Och så frågar vi forskaren Pelle Söderström hur bra språkhjärnan är på att spana in i framtiden.
Det handlar om synonymer, orden som nästan betyder samma sak. Hur tänker de som gör orddelen på högskoleprovet när de väljer ord? Och så gör Ylva Byrman ett experiment för att se om texter alltid blir bättre av synonymer.
Vi väljer bland nya lyssnarfrågor. Har Blekingedialekten ett ord för pinsamhet som saknas i rikssvenskan? Och så tittar Henrik Rosenkvist närmare på orden apskaft och offerkofta.
Båtsäsongen är under uppsegling. Vi kastar loss ett avsnitt om sjöfararspråket och hur det för fulla muggar har äntrat vardagsspråket.
Det handlar om hur vi benämner släktband. Är svenskan mer eller mindre noggrann med familjerelationer än andra språk? Och vilken roll spelar familjen för vilket smeknamn man får?
Svenska språket ska vårdas, det enligt ett statligt beslut. Men hur intensiv ska vården vara? Där går åsikterna isär. I veckans avsnitt tittar vi på språkvården förr och nu, och låter Språkrådet möta debatten.
Redaktionen tar upp några av lyssnarnas bästa frågor. Henrik Rosenkvist går till botten med uttryck som "vi vill fred" och "vi växer ditt företag", och nosar upp ett alternativt ursprung till ordet "dönicke".