Vetandets värld

by Vetandets värld · · · · 16 subscribers

Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning om vetenskap. Det kan handla om allt från skalbaggar till det senaste inom hiv-forskningen. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

Sjönymfen Rusalka i Dvoáks opera vill bli människa, men har inte förmågan att uttrycka mänskliga känslor. Vad är då unikt mänskligt? Och hur skiljer vi oss från de andra djuren? Människan verkar ha en unik förmåga att ordna sina upplevelser, planera för framtiden, och skapa sig föreställningar om hur saker och ting ska bli. I programmet som spelas in på Berwaldhallen i Stockholm hörs Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap, och Johan Lind, docent i etologi, läran om djurs beteende. Interplay är ett samarbete mellan Berwaldhallen och SR Vetenskap som förenar musik och forskning. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se

more...


Tags: science & medicine

Older Episodes

Världen har blivit mycket bättre de senaste seklen och människans möjligheter har aldrig varit större. Samtidigt riskerar vi att förlora hela vår existens. Det skriver forskarna som vill hjälpa världen på rätt väg.
Schakalen sprids snabbt i Europa. I Danmark finns det revirhävdande schakaler och i Estland finns en etablerad population. I framtiden kan rovdjuret komma till Sverige.
Om vi vill sätta stopp för den globala uppvärmningen, då kanske räddningen finns hos oljerättikan, en vanlig mellangröda.
Det var på ett hår att Kubakrisen 1962 hade övergått i ett kärnvapenkrig. De flesta i världen minns det med lättnad. Men på Kuba glömdes krisen bort. Tills svenska arkeologer kom dit och började gräva.
I år har över 50 000 européer fått mässlingen och 70 dött. Många har avstått från vaccinering, på grund av rädsla att vaccinet kan ge svåra biverkningar. Men de uppgifterna bygger på felaktig forskning.
Redan innan Auschwitz blev det stora förintelselägret hade miljoner människor mördats i andra, mindre omtalade läger. Vetandets värld möter Leon Rytz, en av få som kom levande från Treblinka.
Filmen Flotten beskriver ett ovanligt experiment på 1970-talet, där försökspersonerna isolerades på en flotte i havet. Syftet var att undersöka varför konflikter uppstår. Var det bra vetenskap?
Det måste finnas mer materia i universum än den vi känner till idag. Den som fattas kan vi varken se eller känna. Den kallas mörk materia och forskare har länge letat efter den. Varför dyker den aldrig upp?
På två år har Abisko varit med om värmerekord och vädervariation som normalt ses över hundra års tid. Uppe på berget Nuolja är förändringen tydlig i landskapets växtlighet.
Varje år sker omkring 400 livsavgörande njurtransplantioner i Sverige. 150 av dem kommer från levande donatorer. En av dem 2016 var Kalle Ville Pellinen, som vi möter i ett reportage från 2017.
Vi träffar forskarna som skapar strukturer som saknar dimensioner så kallade kvantprickar. I dem kan man fånga elektroner och få dem att göra som man vill.
Nätverket ICOS, med över hundra master runt om i Europa, ska mäta växthusgaserna direkt i atmosfären. För att vi ska kontrollera hur mycket vi släpper ut och hur ekosystemen andas.
Ödemarken har befolkats i tusentals år. Nya forskningsfynd kan komma att spela stor roll för rättsprocesser som Girjasmålet, som ska prövas i Högsta Domstolen nästa höst.
De har tagit in klimatet och teknikutvecklingen i den ekonomiska vetenskapen. Därför får de årets ekonomipris: William Nordhaus och Paul Romer.
Boken Factfulness av Hans & Ola Rosling och Anna Rosling Rönnlund visar på en positiv utveckling under decennier som många missat. Men boken möter nu forskarkritik för att vara ensidig.
Tid, spår och minne är exempel på centrala begrepp i Marcels Prousts verk På spaning efter den tid som flytt. Forskare från flera discipliner läser den och skapar nu en ordbok utifrån begreppen.
Årets Nobelpristagare i kemi har använt genetiska förändringar och selektion för att utveckla proteiner som kan ge oss hållbara bränslen, miljövänliga kemikalier och nya läkemedel.
En optisk pincett och kniv av korta och intensiva laserpulser. Det är uppfinningar som belönas med årets Nobelpris i fysik.
Genom att släppa på det egna immunförsvarets bromsar har årets Nobelpristagare funnit ett revolutionerande sätt att behandla cancer.