Vetenskapsradion På djupet

by Vetenskapsradion På djupet · · · · 16 subscribers

Vi går på djupet i forskningen. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

Om några år står vindkraften för 1/3 av elproduktionen. För att elsystemet fortsatt ska vara stabilt krävs både fler kraftledningar och mekanismer som kan undvika stora strömavbrott.
När elen kommer från vind och sol behöver hela elsystemet byggas om för att vi inte ska riskera elbrist. Hur ska det gå till?
Ryssland aviserade redan i augusti att landet utvecklat och godkänt det första vaccinet mot covid-19. Men hur klart och godkänt var det egentligen?
Coronapandemin har slagit olika mot den svenska idrotten. Elitidrottsklubbar funderar kring sin överlevnad och unga verkar ha drabbats särskilt hårt. Samtidigt blomstrar till exempel nybörjargolfen.
Om en tvilling har ADHD är det troligt att den andra också har det. Och för autism har tecken hittats på att miljön kan spela roll under fosterstadiet. Skillnaderna fann man i tvillingarnas tänder.
Våra gener påverkar oss i nästan allt, det gäller både vår personlighet och vilka sjukdomar vi riskerar att få. Det visar åratal av tvillingstudier. Men metoden har sina kritiker.
Den kan göra stål, lagra energi, driva bilar. I Sverige har vi hittills inte satsat så mycket på att ge vätgas den riktigt stora rollen i framtidens energisystem. Kanske håller det på att ändras nu?
Disney World i Florida i USA är sedan juli platsen för ett unikt socialt och medicinskt experiment. Isolerade från omvärlden ska USA:s herrproffs i basket kora årets vinnare trots coronapandemin.
Det pågår forskning som undersöker kopplingen maskulinitet och klimatförändringar. Flera forskare anser att vissa normer kan kopplas till klimatförnekelse.
Antalet sjuka i covid-19 har minskat under sommaren, men coronaviruset finns kvar. Nu handlar det om att snabbt stoppa de utbrott som kan dyka upp. Frågan är bara hur?
Placebo-terapier som ges till kontrollgruppen i forskningsstudier, är inte tänkta att göra patienterna friskare. Men ofta fungerar dessa låtsasterapier i alla fall.
Interpersonell psykoterapi, ITP, påminner om ett samtal vid köksbordet. I början sågs det som en placebo-behandling, utan större effekt. Men den har i många studier visat sig effektiv mot depression.
Ninni Kronberg var den självlärda näringsforskaren som bland annat utvecklade torrmjölk i sitt labb på ett slott i Skåne. Men hon blev även lurad och sviken.
Omkring 15% av svenskarna har fetma. Ett BMI över 40 är en tydlig riskfaktor för att bli svårt sjuk av en covid-19-infektion. Men varför? Hur ska man tänka och göra om man lever med fetma?
Under coronakrisen diskuteras frågan om svensk krisberedskap och behovet av att vara självförsörjande på livsmedel. Men historien visar att total självförsörjning kan ge en bedräglig trygghet.
Josef Penninger upptäckte ACE2-receptorn och samarbetar nu med svenska forskare för att så snabbt som möjligt utveckla ett botemedel.
Att vara optimist eller pessimist är en del av vår personlighet, som i sin tur är en del av vårt genetiska arv. Vad spelar optimism och pessimism för roll i en kris som Coronapandemin?
Inför skolstarten finns en oro över att när många barn och unga samlas igen så ska det leda till nya utbrott av coronavirus. Men vad säger den senaste forskningen om hur smittsamma barn är?
Att ligga länge i respirator gör många som är svårt sjuka i covid-19. Men långvarig andningshjälp är både utmattande och förvirrande. Något som Sara Larsson vet allt om.
Björn Jonson uppfann apparaten som räddar många liv världen över den moderna respiratorn. I brist på läkemedel får svårt covid-sjuka hjälp av Björns uppfinning att fortsätta andas.