Vetenskapsradion På djupet

by Vetenskapsradion På djupet · · · · 16 subscribers

Vi går på djupet i forskningen. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

Tidigare ville teknikjättarna veta vad du klickar på. Nu vill de veta hur du mår. De är ute efter dina känslor och vad du tänker på. Tack vare coronakrisen kan de få veta det.
Nya metoder för övervakning blir allt vanligare i kampen mot coronaviruset. Appar, mobildata och övervakningskameror ska skydda vår hälsa, men samtidigt varnas det för skapandet av övervakningsstater.
Vid förra sekelskiftet var det ännu en öppen fråga hur bilar skulle drivas. Uppfinnaren Waldemar Jungner var besatt av tanken på att ta fram en effektiv och ekonomisk elbil.
Under Spanska sjukan för 100 år sedan användes på sina håll fysisk distansering och nedstängning av samhället för att hindra smittspridning. Men inte i någon större utsträckning i Sverige.
Fladdermöss kan hantera flera virus som ebola, Sars och något som liknar det nya coronaviruset. Deras immunförsvar kan skapa egna läkemedel och vaccinfabriker. Kan smittans ursprung sökas hos dem?
Att ändra vanor kan kännas svårt, men är man tillräckligt motiverad så kan man både lägga till goda vanor och lägga av med en del ovanor. Skulle det kunna stärka motståndskraften mot coronaviruset?
Många städer i världen satsar på mer plats för cyklister och gångare för att underlätta social distansering. Kan Coronakrisen bli en kraft i utvecklingen mot människovänligare städer?
Bråket om Google-staden June 25, 2020
Google vill bygga en smart stad och samla in massor med data om människorna som bor där. Det här oroar datarättsaktivister som liknat det vid ett försök att privatisera staden.
1957 dyker ett nytt influensavirus upp i Kina. En miljon svenskar blir smittade av Asiaten. Man är orolig att smittan ska bli lika dödlig som Spanska sjukan, men Sverige får bukt med viruset. Hur då?
Covid-19 är inte en influensa som kommer i "vågor". Nya utbrott kommer, men de blir mer som plötsligt uppblossande bränder som snabbt behöver släckas.
Världen över försöker forskare förutse coronavirusets spridning, särskilt inför återöppnandet av samhällena. Till sin hjälp har de avancerade datormodeller som ofta lett till felaktiga resultat.
När ett ansett forskarlag i Storbritannien gör en coronamodell som varnar för hundratusentals döda i covid-19 kastar landet om sin coronastrategi. Men vad är det för modell? Och hur välgjord är den?
Tidigt under coronakrisen rapporterades det om brist på billig arbetskraft till den svenska frukt- och gröntodlingen. I framtida orostider - skulle robotar kunna utföra det ofta hårda jobbet?
Josef Penninger upptäckte ACE2-receptorn och samarbetar nu med svenska forskare för att så snabbt som möjligt utveckla ett botemedel.
Utspringen blir det inte mycket av, men pandemin har också mer långtgående konsekvenser för studenterna. Praktikplatser och enklare jobb försvinner. Steget ut i vuxenlivet blir ännu tuffare.
Både Jan och Lena Chirico fick Covid-19, men Jan drabbades värst. Efter 12 dagar i respirator är Jan tillbaka hemma, men att bli helt frisk tar tid och kräver rehabilitering.
Att ligga länge i respirator gör många som är svårt sjuka i covid-19. Men långvarig andningshjälp är både utmattande och förvirrande. Något som Sara Larsson vet allt om.
Björn Jonson uppfann apparaten som räddar många liv världen över den moderna respiratorn. I brist på läkemedel får svårt covid-sjuka hjälp av Björns uppfinning att fortsätta andas.
Under coronakrisen diskuteras frågan om svensk krisberedskap och behovet av att vara självförsörjande på livsmedel. Men historien visar att total självförsörjning kan ge en bedräglig trygghet.
9/10 döda i covid-19 är sjuttio år och äldre. De flesta inom äldreomsorgen. Vad var det som gick fel när de äldre skulle skyddas från coronaviruset? Och hur skyddas nu de som ännu inte fått smittan?