Spanska sjukan - Fysisk distansering för 100 år sen April 13, 2020

from Vetenskapsradion På djupet· ·

Under Spanska sjukan för 100 år sedan användes på sina håll fysisk distansering och nedstängning av samhället för att hindra smittspridning. Men inte i någon större utsträckning i Sverige. I amerikanska St Louis minskades dödligheten i Spanska sjukan med hälften jämfört med Philadelphia. Enligt forskare berodde framgången på att man på ett tidigt stadium stängde ner skolor, lekplatser, bibliotek och kyrkor och förbjöd folksamlingar på mer än 20 personer. Många städer i USA införde liknande omfattande restriktioner. I Europa var det mindre vanligt med såna här åtgärder - i Sverige knappt några alls, enligt före detta statsepidemiologen Annika Linde. Trots …



Under Spanska sjukan för 100 år sedan användes på sina håll fysisk distansering och nedstängning av samhället för att hindra smittspridning. Men inte i någon större utsträckning i Sverige.

I amerikanska St Louis minskades dödligheten i Spanska sjukan med hälften jämfört med Philadelphia. Enligt forskare berodde framgången på att man på ett tidigt stadium stängde ner skolor, lekplatser, bibliotek och kyrkor och förbjöd folksamlingar på mer än 20 personer. Många städer i USA införde liknande omfattande restriktioner. I Europa var det mindre vanligt med såna här åtgärder - i Sverige knappt några alls, enligt före detta statsepidemiologen Annika Linde. Trots att hotet om smittan var känt så hölls omfattande militärövningar hösten 1918, vilket ledde till att sjukdomen fick stor spridning. Karantänvapnet är mycket kraftfullt, men eftersom samhället ser annorlunda ut idag så måste vi tänka till noggrant hur vi använder det, säger medicinhistorikern Peter Nilsson. Samtidigt är Spanska sjukan också en källa till kunskap för forskare som försöker utveckla behandlingsmetoder för att få ned dödligheten i virussmittor. I programmet hörs: Annika Linde, pensionerad professor i virologi och tidigare statsepidemiolog, Peter Nilsson, professor vid Lunds universitet och chef för enheten för medicinsk historia, Staffan Normark, seniorprofessor vid Karolinska Institutet. Programledare Marcus Hansson Producent Ulrika Björkstén